Så fungerar värmepumpar

En luft/luftvärmepump använder sig av värmeenergi från luften för att värma upp luften inuti huset. En vätska/vattenvärmepump får sin värme från en kollektorvätska som finns inuti en slang. Den slang kan antingen ligga djupt ned i en energibrunn, slingrande under gräset på tomten eller på botten av en sjö. Vätskan värms upp när den pumpas genom brunnen och denna värme används för att på olika sätt värma vattnet som cirkulerar i husets värmesystem. En vätska/vatten-värmepump är alltså kopplad till en slang och därefter till husets radiatorer och/eller golvvärme.
Frånluftsvärmepumpen är något av ett specialfall. Den fungerar som en värmepump, men samtidigt skiljer den sig från en luft/luftvärmepump. Frånluftspumpen använder sig av värmen som finns i luften inuti huset. Den kräver att det på något sätt kan komma in ny luft, antingen genom en ventilationsfläkt eller genom ventiler. Frånluftsvärmepumpen ser då till att den ”gamla” luften pumpas ut samtidigt som den nyttjar värmen från denna luft för att värma upp det vattenburna värmesystemet. Det borde alltså heta frånluft/vatten-värmepump men oftast kallas det bara för frånluftsvärmepump.

Det är relativt billigt med luft/luftvärmepumpar

Ett enkelt svar på detta är priset. Kostnaden för en luft/luftvärmepump är lägre jämfört med vätska/vattenpump av den enkla anledningen att du slipper kollektorslangen och allt arbete som krävs för att sätta ut denna. Ska du ta tillvara bergvärme kommer du att behöva borra, en kostnad som blir dyrare ju djupare du måste borra. För markvärme måste du gräva och för sjövärme måste du dyka.
Luftvärme behöver du inte borra, gräva eller dyka för att komma åt. Det du däremot kan behöva är en fläkt eller att huset har ventiler, åtminstone om du väljer en frånluftsvärmepump.

Kraven för att en luft/luftvärmepump ska fungera effektivt:

• Du ska ha en ganska öppen planlösning.
• Huset ska vara välisolerat. Något som förövrigt alltid är bra när det kommer till uppvärmningen av huset.
• Värmepumpen måste vara tillräckligt stark.

Se till att du köper en värmepump som anpassad för det nordiska klimatet. Dagens värmepumpar för luftvärme klarar av att ge dig värme även när det är riktigt kallt ute. De lägsta temperaturerna brukar ligga mellan 20 och 25 minusgrader.

Hur vet jag vilken värmepump jag behöver?

Detta är den stora frågan när det kommer till värmepumpar. Vilken passar för just dig? Det finns många olika variabler att tänka på när det kommer till just denna biten. Ta kontakt med ett par företag som erbjuder installation av värmepumpar. De kan hjälpa dig välja rätt bland alla de alternativ du har på marknaden idag. Genom att ta in flera offerter kan du även jämföra priset mellan aktörerna. Se till att du får hela kostnaden, det vill säga inklusive installation och eventuell kalibrering.

Inlägget Vad är en luft/luftvärmepump? dök först upp på Allt Om Renovering.

Konvertera till vattenburet värmesystem

Att installera element, dra ledningar och utföra allt jobb som krävs för att huset ska kunna använda bergvärme eller någon annan energikälla är sällan något som räknas med i en offert från installatören. De förutsätter oftast att du redan har ett vattenburet värmesystem.

Har du inte det så finns det ingen möjlighet att använda en bergvärmepump. Du måste därför ta med denna kostnad i din budget när du planerar för bergvärmeinstallationen.

Själva jobbet för att konvertera till det nya värmesystemet kan se väldigt olika ut. Är huset gammalt kan det ta längre tid än vad du tror. Det är vanligt att kostnaden hamnar på runt 5 000 till 6 000 kronor per radiator. Ibland kan installatören inkludera ett byte av värmesystem i offerten.

Se till att din ansökan blir rätt från början

En annan kostnad som många glömmer är avgiften som ska betalas när du anmäler att du ska byta till bergvärme. Olika kommuner har olika kostnader när det kommer till din anmälan. I Stockholm kostar det så mycket som 5 550 kronor i skrivande stund att ansöka om att få använda bergvärme. Vill du ha en större anläggning kostar det ännu mer. Hos andra kommuner kan det kosta betydligt mindre. Västervik tar 1 786 kronor under 2017. Om något är fel i din anmälan kommer du att behöva rätta till detta och skicka tillbaka den. Detta blir ytterligare en kostnad som måste betalas.

Tänk på att det inte är alla värmepumpsanläggningar som behöver anmälas, men för just bergvärme måste du det.

Kostnad skaffa bergvärme – prisexempel

Låt säga att du har ett hus på runt 125 kvm, med en elförbrukning på runt 25 000 kWh, då måste du betala runt 100 till 125 000 kronor för bergvärme. Ju större huset är, desto större initial investering blir det, men å andra sidan finns går det att spara in mycket mer på den minskade energiförbrukningen.

Många som byter till bergvärme fokuserar på kostnaden, vilket inte är helt fel i sig men det finns även andra faktorer att ha i åtanke.

För många är driftsäkerheten, det minskade underhållet och den ökade komforten betydligt viktigare än hur lång tid det tar att ”tjäna in” investeringen. Dessutom ökar ett byte till bergvärme husets värde, något som du kommer att kunna glädja dig åt vid en eventuell försäljning.

Inlägget Olika kostnader när du skaffar bergvärme dök först upp på Allt Om Renovering.

Men luftvärme passar inte alla. Bor du i en väldigt stor villa, har en stor familj och höga energibehov kan bergvärme vara ett bättre alternativ. Detta uppvärmningssystem kan ge dig upp till 80 procent i besparingar. Dock fungerar det inte alltid att installera bergvärme på grund av berggrund och liknande.

Men luftvärme då, fungerar det att använda överallt?

För dig som bor i mellersta och södra Sverige brukar det ofta vara lönsamt att installera luftvärme, däremot kan det vara en nackdel om du bor i norr. Anledningen är att luftvärme använder sig av utomhusluften och omvandlar den till värme. Den fungerar bra även om det är minusgrader men det kan bli problem om temperaturen sjunker alldeles för lågt. I norra Sverige kan det bli väldigt kallt och man kan ofta behöva stödelda under vintrarna om man har luftvärme.

Vad är så bra med luftvärme?

Luftvärme är miljösmart och otroligt billigt i drift. Samtidigt behövs varken borrning eller krångliga installationer som med bergvärme. Luftvärme som installeras i mellersta och södra Sverige klarar vanligtvis av bostadens värme- och varmvattenbehov utan problem.

Kolla upp kostnaden för en luftvärmepump

Har du börjat fundera på att satsa på luftvärme? Då vill du säkert veta vad en luftvärmepump kostar. Det är väldigt viktigt att jämföra priser på värmepumpar noggrant eftersom dessa kan skilja sig rejält rent prismässigt. Varför inte kolla in sidor som prisjakt.nu? Där kan du hitta listor med prisjämförelser som ger dig konkreta förslag på det bästa priset för en luftvärmepump samtidigt som du kan läsa mer om värmepumparnas egenskaper.

I nuläget ligger följande produkter högst upp i popularitet:

• Nibe F2120 12kW
• CTC Ecoair 510M
• Baxi Bonus Air 10

Men du ska såklart inte stirra blint på bara den här listan eftersom du själv måste välja en pump som täcker din bostads energibehov. Du kan enkelt sortera träffarna för att hitta relevanta produkter och därefter välja att visa produkterna utefter popularitet, lägst eller högst pris.

Kanske vill du jämföra priser och produkter mellan luftvärmepump, luft/luftvärmepump, bergvärmepump och elpanna? Kolla runt på nätet och hör sedan av dig till en installatör som kan berätta exakt hur mycket det kostar att montera värmepumpen i din bostad.

Inlägget Ska jag byta till luftvärme? dök först upp på Allt Om Renovering.

På denna sida jämför vi luftvärme och bergvärme.

Vad menas med luftvärme och bergvärme?

Detta är två olika energikällor vars värme används för att värma upp ditt hus. Detta gör de genom att värma upp en speciell vätska som har väldigt låg kokpunkt. När denna vätska inuti värmepumpen når sin kokpunkt förångas den. Ångan komprimeras, något som gör att temperaturen snabbt stiger. Värmen från den snabba temperaturhöjningen används för att värma upp resten av ditt hem.

Vid luftvärme används värmen från luften och vid bergvärme används värmen från berggrunden. Bägge har sina fördelar och speciella egenskaper.

En värmepump som använder sig av luftvärme och som är kopplad till ett vattenburet värmesystem kallas för en luft-vatten värmepump. Om den använder bergvärme och är kopplad till samma vattenburna system kallas den för vätska-vatten värmepump. Vätskan handlar i det här fallet om kollektorvätskan, en speciell vätska som finns i kollektorslangen. Denna slang förs in i energibrunnen, det vill säga, det djupa hål som borras ned till berggrunden.

Vilken passar just mig bäst?

Det beror på vad du har för behov och hur mycket du vill investera i ett byte. Priset för en luftvärmepump kan hamna på mellan 70 000 kronor och 130 000 kronor. En bergvärmeanläggning kan kosta alltifrån 100 000 upp till 200 000 kronor. Du hamnar sällan under 100 000 kronor för just bergvärme och sällan över 130 000 för luftvärme.

En stor del av bergvärmekostnaden kommer från borrningen. För en luftvärmepump krävs det ingen borrning, däremot behövs två maskiner som är ganska kostsamma. Vi har räknat med bägge i prisintervallet.

En annan viktig faktor att tänka på förutom pris är husets förutsättningar. Ibland kan det finnas väldigt goda förutsättningar för användning av en specifik energikälla, exempelvis bergvärme, sjövärme eller jordvärme. Ibland är husets placering och förutsättningar mycket bättre för en effektiv luftvärmepump. Vad som är bäst för dig beror med andra ord helt och hållet på vad just du har för hus, vart det ligger och vilka energibehov du har.

Vårt råd är att du tar kontakt med ett par installatörer för att ta hem olika offerter. Be att få offerterna specificerade för att kunna jämföra priserna på ett bättre sätt. Du kan alltid läsa våra artiklar om saker att tänka på när du ska be om en offert.

Ett bra sätt att sänka driftkostnaden

Oavsett vilken värmepump du väljer går du oftast plus direkt, speciellt om du byter från direktverkande el. När du ber om en offert så kan du även be företaget ge dig en kalkyl som anger hur mycket du skulle kunna spara vid ett byte. Dessa kalkyler kan ge dig ett bra underlag för att kunna ta ett beslut om bytet.

Inlägget Luftvärme eller bergvärme – vad ska jag välja? dök först upp på Allt Om Renovering.

Så fungerar jordvärme

Solen är en av hörnstenarna för allt liv på jorden och också den avgörande faktorn för jordvärme/markvärme. Jordvärme tar tillvara på den värmeenergi som finns lagrad i jorden och som skapas när solen värmer marken varje dag. För att energin ska kunna utnyttjas för uppvärmning grävs en lång slang, så kallade kollektorslang, ner under jordytan. I slangarna flyter en frostskyddad vätska som solenergin i marken värmer upp. Slangarna med vätska är kopplade till en jordvärmepump/markvärmepump. I pumpen finns ett köldmedium som blir till ånga när det kommer i närheten av den varma vätskan i slangen. Ångan samlas i en kompressor, vilket gör att temperaturen höjs – och värmen skickas ut i huset via radiatorer.

Bra förutsättningar för jordvärme

Jordvärme brukar rekommenderas mest i södra Sverige, eftersom tjälen ofta går djupare ner i marken ju högre upp i landet du kommer, vilket ger en kallare temperatur i jorden. Oavsett var du bor behövs en del markareal för jordvärme eftersom kollektorslangen grävs ned horisontellt på cirka en meters djup. Ett medelstort hus kan normalt sett klara sig på cirka 400 kvadratmeter, medan ett större hus med högt energibehov kan kräva upp till 600 kvadratmeter. Slangen kan grävas ned på hustomten, men har du någon typ av obrukad mark är det ett bra alternativ. Den mark som ger bäst effekt är en lerjord med hög vattenhalt, men även annan jordmån fungerar såklart. För att kunna utnyttja energi från värmepumpen behövs även ett vattenburet värmesystem, med radiatorer eller golvvärme, i ditt hus.

Jordvärme ger valuta för pengarna

Det du betalar för vid anskaffning av jordvärme är själva jordvärmepumpen, installationen av pumpen, kollektorslangen och nedgrävningen av slangen. Oftast låter man en och samma värmepumpsinstallatör sköta hela processen med både grävning och installation. Den totala kostnaden med allt inräknat brukar vara cirka 100 000 – 120 000 kronor. Av den summan beräknas cirka 30 – 35 procent vara arbetskostnad, för vilken du har möjlighet att göra ROT-avdrag.

Det du får för dina pengar är en hållbar, driftsäker och miljövänlig uppvärmningsmetod som sänker din värmeräkning och ökar värdet på ditt hus. Med en installation av jordvärme kan du täcka upp till 80 procent av ditt hus årliga uppvärmnings- och varmvattenbehov. Jordvärme genererar i snitt tre gånger så mycket energi som den förbrukar och mest värde för pengarna får den som idag har höga elpriser. Återbetalningstiden för installationen är i vanliga fall som högst 10 år, som minst bara 5 år.

Väljer du att installera jordvärme får du alltså mycket valuta för pengarna. Så ta steget från dina funderingar om att investera till att faktiskt göra det – det lönar sig på sikt.

Har du fortfarande inte bestämt dig? Här kan du läsa mer om olika värmekällor

Inlägget Jordvärme – det får du för pengarna dök först upp på Allt Om Renovering.

Innan du ska köpa luftvärmepump finns det olika saker som är bra att tänka på, exempelvis vanliga missar man kan göra. Här några av missarna man lätt gör och som är bra att känna till:

1. Man råkar välja en för liten luftvärmepump för att spara snabba pengar – detta kan bli ett väldigt kostsamt misstag.
2. Placeringen av luftvärmepumpen blir fel – många sätter gärna luftvärmepumpen där den inte syns, exempelvis i källaren. Men faktum är att pumpen fungerar mest effektivt om den står på en central plats i bostaden.
3. Lyssna inte enbart på rekommendationer när du ska köpa luftvärmepump. Även om grannen var supernöjd med sin pump är det inte säkert att den är det bästa alternativet för dig.
4. Stirra dig inte blind på priset. Den billigaste luftvärmepumpen är inte alltid den bästa…
5. Basera inte valet av luftvärmepumpen på ljudnivån. Självklart vill du välja en pump som låter så lite som möjligt. Men tystgående värmepumpar har oftast en sämre fläkt, något som fördelar värmen i bostaden mycket sämre.
6. Kom ihåg kyldriften – oftast glömmer man att kolla på kyldriften när man köper värmepump eftersom man fokuserar på uppvärmning. Men under sommarens varmaste dagar kan det vara riktigt skönt att kunna kyla bostaden för ett behagligare inomhusklimat.

Använd din luftvärmepump på ett effektivt sätt

Att köpa luftvärmepump kan bli kostsamt så det gäller att du använder den på ett så effektivt sätt som möjligt. Ett tips är exempelvis att använda en lägre inomhustemperatur men en högre fläkthastighet. Genom att göra på detta vis fördelas värmen effektivt genom hela huset utan att du använder en för hög energiförbrukning.

Eftersom du använder din luftvärmepump som en kompletterande värmekälla till exempelvis direktverkande el eller en elpanna, behöver du aldrig maxa temperaturen för värmepumpen. Det är oftast mer energieffektivt att använda pumpen med måttfullhet. Ett exempel är att du har direktverkande el hemma och du vill ha cirka 20 grader som inomhustemperatur. Då kan det ofta fungera att du ställer din luftvärmepump på 21–22 grader och elementet på några grader lägre, ungefär 18 grader. Därefter får du testa dig fram med fläktläget. Det gäller att experimentera lite för att hitta rätt inställningar för just ditt hus.

Genom att känna till vanliga misstag och därmed undvika dessa kan du göra ett bättre val när du ska köpa luftvärmepump. Jämför, läs olika tester och begär så småningom offert från olika firmor för att hitta ett bra pris och framförallt, en bra pump!

Inlägget Köpa luftvärmepump – 6 saker att tänka på dök först upp på Allt Om Renovering.

Biobränsle

I det innefattas ved, pellets, och flis. Bränslet matas i en panna och bränns.
Fördelar: Lågt pris, förnyelsebart bränsle, lugn prisutveckling. Installationskostnaden är oftast lägre än för en värmepump, prislappen kan landa på 70 000 – 150 000 kr.
Nackdelar: Utrymmeskrävande anläggning och förråd.

Direktverkande el

Fördelar: Lätt att installera och reglera. Ett smidigt system.
Nackdelar: Numera nästan ointressant på grund av priset. Kostnadsnivån på energin gör att den i praktiken bara gå att använda i fritidshus.

Fjärrvärme

Hett vatten produceras och distribueras  från en fjärrvärmecentral via ledningar till kunderna.
Fördelar: Driftsäkert, tar liten plats och är billigt även om priserna varierar mellan bolag.
Nackdelar: Dyrt att få igång, cirka 6 000 kr per radiator, om man måste installera sådana. Kan ge problem med fuktbalansen i utrymmen där man tidigare har haft andra uppvärmningssystem. Finns endast i tätorter.

Gas

Naturgasen distribueras via ledningar till hushållens gaspannor.
Fördelar: Rent, inga utsläpp, effektiva pannor, kan även användas i oljepannor med hjälp av en speciell gasbrännare. Installationskostnaden är runt 100 000 kr för egen gaspanna.
Nackdelar: Dyrt, fossilt bränsle, begränsad geografiskt tillgång.

Olja

Oljan levereras med tankbil till villapannorna.
Fördelar: Billig installation, stort energiinnehåll.
Nackdelar: Olja är ett fossilt bränsle som inte är förnybart vilket påverkar miljön negativt, dyrt.

Solvärme

Energi från solen överförs från solfångaren till ackumulatortank.
Fördelar: Inga utsläpp. Perfekt för den miljömedvetne. Installationskostnaden är ungefär 50 000 kronor för tio kvadratmeter.
Nackdelar: Kan bara användas som komplement till andra uppvärmningskällor. Bygglov krävs ofta för anläggningen.

Värmepumpar

(Luft/Luft)

Utvinner värme ur luften utanför och sprider den i villan.
Fördelar: Billig installation, 15 000 – 20 000 kr. Låg energipris.
Nackdelar: Endast ett komplement.

(Luft/Vatten)

Ger värme från luften till ett vattenburet system. Installation 90 000 – 110 000 kr.
Fördelar: Bra om huset saknar öppen planlösning eller har flera våningar.
Nackdelar: Blir väldigt dyrt att installera om det inte redan finns ett vattenburet system i huset.

(Bergvärme / Jordvärme / Sjövärme / Grundvattenvärme)

Utnyttjar värmen i jord och vatten. Anläggningarna kostar mellan 140 000 och 170 000 kronor att installera.
Fördelar: Alla värmepumpar har lågt energipris och inga utsläpp.
Nackdelar: Är främst risken att elpriserna kan stiga och göra dem dyrare.

(Frånluftsvärmepump)

Återför värme från ventilationsluften till huset. På så sätt återvinns värmen som redan finns i luften. Det finns bara i hus byggda efter 1980.
Fördelar: Billigt, tar liten plats och ger ett sundare inomhusklimat.
Nackdelar: Större hus än 100 – 110 kvadratmeter kräver oftast ytterligare en värmekälla.

Inlägget Vi jämför 7 olika värmekällor dök först upp på Allt Om Renovering.

Vad passar bäst i min bostad?

Ett vattenburet system måste kombineras med en annan värmekälla. Det finns hel del att välja på, bland annat solfångare, värmepump, pelletspanna etc.  Golvvärme har en större värmegivande yta än radiatorer och därm

ed kan temperaturen på vattnet som cirkulerar i systemet vara lägre, vilket gynnar värmepumpens verkningsgrad. Fördelen med vattenburen golvvärme är dessutom att den gör andra värmekällor mer eller mindre överflödiga, till exempel panelradiatorer, som bränner damm.

När elektrisk golvvärme installeras läggs värmekablar i slingor över hela golvytan. Ovanpå kablarna spacklas det sedan ett tunt lager för att ytan (där golvet ska läggas) ska bli jämn. Viktigt att veta: ska man lägga elvärme under parkettgolvet får golvytans temperatur inte komma att överstiga 27 grader. Elektrisk golvvärme är ur arbetssynpunkt en enklare lösning än vattenburen/luftburen värme eftersom det inte kräver en värmepanna.

Intresserad av golvvärme?

Läs mer:

• Så fungerar vattenburen golvvärme
• Så fungerar elektrisk golvvärme
• Allmänt om golvvärme
• Tips på att lägga golvvärme
• Golvvärme för krypgrunder

Inlägget Få in värme i huset via golvet dök först upp på Allt Om Renovering.

Är det dags att renovera badrum eller något annat rum i huset och du funderar på att lägga in golvvärme? Då kommer vi att ge dig tipsen du ska tänka på.

Ska man lägga klinkers är det nästan ett måste att lägga golvvärme under för att man ska kunna använda det.  Du kan välja mellan vattenburen golvvärme och elektrisk golvvärme. Vattenburen, det vill säga, varmvatten som cirkulerar i rörledningar, måste anslutas till en värmepanna, och detta är väl kanske inte det första man tänker på i en lägenhet. Men befintliga radiatorer kan vara en lösning –  tala med fastighetsförvaltaren om detta.

Elektrisk golvvärme är ur arbetssynpunkt en enklare lösning och kan läggas överallt. Det finns två varianter: fullvärme, det vill säga all värme kommer från golvet, och så kallad komfort uppvärmning. Då har bostaden en annan huvuduppvärmning. Antingen det är radiatorer eller element, medan den svaga golvvärmen håller sig varm om fötterna, samtidigt som behovet av primärvärmen minskar. När investeringen väl är genomförd kommer elräkningen att bli lägre eftersom värmen blir jämnare och fördelas på ett behagligt sätt över hela rummet.
Max styrka för golvvärme på trä är 80 watt/kvm, medan du kan lägga upp till 200 watt/kvm på betonggolv. I regel är 80 watt tillräckligt, i alla fall om golvet och bostaden är någorlunda isolerad.

Värme under trägolv
Det finns flera olika lösningar för dig som vill ha in golvvärme under ditt trägolv, men ett krav i samband med renoveringen är att det måste gå att bygga golvet en del på höjden. Kortfattat fungerar det så att:

• Är golvet mycket ojämnt måste det jämnas av med golvspackelmassa. Därefter läggs ett lager golvgips som skruvas eller spikas till underlaget.
• Sedan kommer elektriken och lägger antingen en elektrisk värmematta, en värmekabel eller en värmefolie.
• Värmekabel eller värmematta täcks med ett tjockt lager kakellim eller specialbruk.
• Plattor eller hällar kan läggas direkt i kakellim, men annars måste bruket härda några timmar innan du kan plattlägga.
• Förusättningen för ett bra resultat är att golvet är väl isolerat, så att värmen inte försvinner ner i marken utan går uppåt där den gör nytta.
• Principen för läggning av golvvärme på betonggolv är i stort sett densamma som för trägolv, men du kan strunta i gipslagret.

Värme under klinker

Klinker och stenhällar är de material som bäst lämpar sig för golvvärme, eftersom dessa ”kalla” material är värmeledande och därmed bli behagliga att gå på. Även om du lägger klinker på ett trägolv kan du lägga värme under. Det finns flera metoder, men den vanligaste är en tunn värmematta eller folie som limmas mot underlaget.

• Är golvet mycket ojämnt, måste det jämnas till med golvspackelmassa eller ”självavjämnande flytspackel”. Därefter läggs ett lager golvgipsskivor som skruvas eller spikas mot undergolvet.
• Sedan lägger elektrikern antingen en elektrisk värmematta, värmekabel eller värmefolie.
• Värmekablar eller värmematta täcks med ett tjockt kakellim eller specialbuk och måste vara helt täckt.
• Klinker  och stenhällar kan läggas direkt i kakellimmet. Bruket måste härda några timmar innan plattorna kan läggas. Den senare metoden är mycket enklare för amatören.
• Ju mer isolerat golvet är, desto bättre tas energin till vara. Men även om det är ett rent betonggolv utan isolering kan värme under klinker/hällar vara till nytta.
• Principen för läggning på betonggolv är exakt densamma, men du kan avstå från gipslagret.

Inlägget Allmänt om golvvärme dök först upp på Allt Om Renovering.

Värm huset med pellets

Om du väljer att installera en pelletspanna finns det två alternativ att göra detta med. Om du har en gammal panna kan man behålla denna och bara installera en ny pelletsbrännare.  Annars kan du köpa allt nytt  – en ny pelletspanna med tillhörande pelletsbrännare och inmatning.  Oftast är det andra alternativet bättre i slutändan eftersom att det kommer göra uppvärmningen effektivare.

Inlägget Spara pengar genom att elda med pellets dök först upp på Allt Om Renovering.

Det krävs för att ett hus med krypgrund ska lämpa sig för golvvärme

En tumregel är att det ska finnas minst 250 mm isolering. Finns det risk för mögel? Ja, i krypgrunder finns det alltid en viss risk för fukt- och mögelproblem. Det är inte utrett exakt hur detta påverkas av golvvärme. Kontakta en fackman som undersöker grunden innan du bestämmer dig för att installera golvvärme i ett hus med krypgrund. Då får du svart på vitt om det är ok och att det inte kommer att bli några komplikationer i framtiden.

Installation av golvvärme kräver att man byter ut golvet. Vilka golv du väljer inomhus påverkar värmeförlusten. Har du t ex parkettgolv ökar värmeförlusten till marken eftersom den håller tillbaka värmen från golvet. Exempel på bra golvmaterial som lätt släpper igenom värmen till inomhusluften är plastmattor och klinker.

Boverket har samlat information om just golvvärme och krypgrunder. Läs mer här.

Mer om golvvärme

• Allmänt om golvvärme
• Tips på att lägga golvvärme
• Vattenburen golvvärme

Inlägget Golvvärme i hus med krypgrund dök först upp på Allt Om Renovering.

Därför ska du installera vattenburen golvvärme

Det bästa sättet att värma upp ett trägolv, eller ja vilket golv du nu ska värma upp, är med vattenburen golvvärme. Detta är också den värmekälla som parkettleverantörerna rekommenderar om golvvärme ska installeras. Vattenburen värme har efter hand blivit den värmekälla som oftast används vid renovering av hus. Fördelen med vattenburen golvvärme är att den gör andra värmekällor mer eller mindre överflödiga, till exempel panelradiatorer, som bränner damm.

Med den här typen av golvvärme har man dessutom frihet att välja den mest fördelaktiga energikällan till värmecentralen – vare sig det är el, olja eller gas. På vissa platser kan man också ansluta sig till ett fjärrvärmenät. Det är en extra fördel om man kan lägga in minst två värmekällor – då behöver man inte alltid välja det alternativ som är billigast.

Så fungerar vattenburen golvvärme

I korta drag:

Vattenburen golvvärme kräver ett vattenbaserat värmesystem. Det fungerar så att varmvatten pumpas genom rör ( till exempel 20 x 2,0 mm)  som installeras i golvet. Golvvärmesystemet arbetar precis som radiatorer vid låga temperaturer. Vattnet leder mer värme till kallare partier av golvet och mindre värme till partier som redan är varma. Tänk på att det är viktigt att golvets yttemperatur inte överstiger 27°C.  Här är det bra att se över mattor och liknande som i regel höjer golvets yttemperatur med cirka 2°C.

Golvvärmerören kan installeras i golvet genom:

• Ingjutning
• Plåt
• Spånskivor
• Cellplastskivor
• Bjälklagsplåt

Mer om golvvärme 

Inlägget Vattenburen golvvärme dök först upp på Allt Om Renovering.

Det finns flera sätt att lägga värmekablar på. Idag används bland annat isolerskiva eller tunna mattor (golvvärmemattor) med värmekablar – gärna med låg volt. Ska man lägga elkablar under parkettgolvet får golvytans temperatur inte överstiga 27 grader.

Högre värme kan ge krympning och sprickbildning. Limmet får dessutom sämre hållbarhet. Normalt uppnås en idealiska yttemperatur på 23-24 grader med användning av 40-50 W per kvadratmeter. Vill man ha högre värmeeffekt bör andra material än parkett eller trägolv väljas. Yttemperaturen är också beroende av att värmen har fritt tillträde till inomhusluften. Detta gäller oavsett materialvalet. Under en matta, en sittsäck eller en hög med kläder kan det på kort tid bli överhettning. I regel höjs temperaturen 2 grader av textilier på golvet.

Har du trägolv? Utöver golvtemperaturen bör du också tänka på att det är bäst att värma hela golvet istället för enstaka partier. Så kallad zonvis värmereglering leder nämligen till att trävirket utvidgas ojämnt och kan snabbt ge skador.

Nedan tipsar vi om tre olika värmekablar som du enkelt kan klicka hem online.

Golvvärme T2 Blå-10 Paket För Inspackling

”Tunn och smidig värmekabel som är enkel att forma till slingor och fästa på plats.”

Pris för Golvvärme T2 Blå-10 Paket För Inspackling var i skrivande stund 1701 kronor.

Golvvärme T2 Röd Paket För Temperaturkänsliga Golv

”…lämplig för installation under temperaturkänsliga golv, såsom parkett, plastmatta, laminat och massiva trägolv.”

Pris för Golvvärme T2 Röd Paket För Temperaturkänsliga Golv var i skrivande stund 2683 kronor.

Golvvärme Komplettering 10 m2 T2Blå-10

”Tunn och smidig värmekabel som är enkel att forma till slingor och fästa på plats. Lämplig för utrymmen såsom badrum och tvättstugor.”

Pris för Golvvärme T2 Blå-10 Komplettering 10 m2  var i skrivande stund 4402 kronor.

Mer intresserad av vattenburen golvvärme? Läs om det här 

Inlägget Elektrisk golvvärme dök först upp på Allt Om Renovering.

Undersök andra värmekällor

Det kan vara bra att kolla upp vad man har för andra värmekällor i rummet innan golvvärmen installeras. Vad blir bäst rent kostnadsmässigt? Det går att ha golvvärme som den enda källan till uppvärmning, men hur bra detta fungerar beror givetvis på hur rummet ser ut och hur stor yta golvvärmen ska täcka. Tänk också på att värmen inte ska överstiga 27 grader av säkerhetsskäl. Oftast är det billigast att kombinera golvvärmen med en annan värmekälla.

Ventilation

I ett badrum tas luften oftast in via en luftspalt längst ner på badrumsdörren. Den luften , som ofta är mellan 20-22 grader, kyler ditt uppvärmda golv som är inställt på cirka 25 grader. Detta gör att termostaten sällan eller aldrig slår ifrån. Undvik att placera golvtermostaten i den dragiga zonen. Samma sak händer om ditt uppvärmda golv ligger i en hall där ytterdörren är otät och skapar drag efter golvet.

Okej, tänk så här när du installerar golvvärme

• Behåll helst den ordinarie värmekällan, till exempel vattenburet element.
• Använd vattenburen golvvärme om det går, till exempel fjärrvärme.
• Se till att termostaten känner av golv- (och inte luft) temperaturen. Undvik zoner med drag.
• Välj material som lätt släpper igenom värmen till inomhusluften, till exempel klinker eller vissa plastmattor. Fråga hos golvläggaren för att vara på den säkra sidan.
• Glöm inte att anmäla till ditt elbolag att du har installerat golvvärme – så slipper du får en chock när slutavräkningen görs.

Läs mer om elektrisk och vattenburen golvvärme

Inlägget Kort om golvvärme dök först upp på Allt Om Renovering.